Carro, Ebba, Sid, Askari & Swiper

Carro, Ebba, Sid, Askari & Swiper

Carros artikelblogg

Den är den här bloggen jag uppdaterar när jag har några längre artiklar eller träningstips att komma med.

Min vardagliga träningsblogg finns på www.kontrollek.bloggagratis.se

Signaler

TräningstipsPosted by Carro Tue, July 28, 2009 21:00:39

Dagens blogg bjuder på en fundering jag tycker det kan vara bra att bära med sig i sin träning, oavsett vilken gren vi tränar.

I moment eller för beteenden där det ingår saker vi inte kan styra över, träna på att det inte blir som "det brukar vara".

Det mest konkreta exemplet kan väl vara hopp-apport i lydnaden (eller IPO:t). Vi försöker väl alltid att kasta rakt, men vi kan inte alltid rå för våra egna kastfärdigheter (även om de alltid kan tränas) och inte heller väder och vind, så det händer ju att apporten hamnar snett. I sådan situationer kan man ju verkligen testa vad hunden har lärt sig, har den lärt sig att ditt kommando innebär "ta snabbaste vägen till apportbocken och ibland står det ett hinder i vägen" eller har den lärt sig "hoppa över hindret och sedan apportera". Det senare ger ju ett betydligt mer säkert utförande och vi behöver inte vara oroliga om apporten skulle hamna snett på tävling.

Men det finns ju även andra exempel, t.ex. moment där människor vi inte kan styra över är inblandade. Jag funderade på det i dag då jag skulle bli utskälld av en skyddshund. Jag är inte (ännu!) så hemma på skydd och ställde mig åt fel håll. Ingen fara, jag vände mig åt rätt håll och hunden gjorde en bra bevakning (husse var nöjd). Jag var med och tränade en annan skyddshund för några veckor sedan på samma moment och stod åt samma håll som jag stod åt från början idag (fel alltså, men utan korrigering den gången), den hunden missförstod totalt och kom in i utgångsställning.

Det fick mig att börja fundera. Om jag fortsatt stå åt fel håll för hunden idag, hade den ändå förstått sin uppgift? Betydde kommandot för den "spring fram, backa ut, skäll" eller betydde kommandot absolut ingenting medan min kroppsställning stående vänd mot den var en tydlig signal för utgångsställning? Mitt uppe i ett skyddsprogram med alla andra signaler som det innebär hade det säkert inte varit något tal om saken, men vad har vi då våra kommandon till?

På en budföring vill jag att det ska vara mitt sändkommando som för hunden betyder "spring så snabbt du kan och sätt dig fot med människan vi nyss var framme hos". Och det vill jag att min hund ska göra oavsett om mottagaren sitter på huk, står på alla fyra, är 2 meter lång eller dvärgväxt, för jag kan inte styra att mottagaren ska ha en viss längd och stå på ett visst sätt. Om det har betydelse för hunden kan det innebära en risk för onödiga fel och missförstånd i momentet.

Med skyddshunden vet jag som sagt inte om det spelar så stor roll, men jag tänker ändå att om kommandot är väl intränat att betyda just "spring fram, backa ut, skäll" oavsett hur figuranten i fråga står, har för kroppshållning, riktning och längd så får vi mer säkerhet i utförandet och en hund som på vägen fram inte behöver fundera en sekund på vad den ska göra när den kommer fram.

Andra exempel kan vara framåtsändandet, gruppen betyder inte ett skit (om man nu inte tränat hunden att den gör det (avbrytningspunkt)) oavsett vad den gör. Jag skulle därför träna framåtsändande med en grupp barn, andra hundar, folk som sitter på huk och lockar eller har fickorna fulla med godbitar. För det KAN ju förekomma kortväxta och godisförsedda gruppmedlemmar på tävling. Eller ännu värre, någon hunden känner väl...

Tandvisning hoppas jag alla är duktiga på att träna med alla olika "domartyper" man kan komma på (med hattar, långklänningar, stora, små, barska, halta, försiktiga etc.) och likaså att kommendanten på lydnadstävlingen bara är någon som snackar en massa utan att betyda någonting. Hur många har inte varit med om en hund som rycker till, ställer sig upp eller startar på tävlingsledarens "kalla in"? Eller en hund som skiftar av sig själv i fjärren när tävlingsledaren dröjt längre än de vanliga fem sekunderna med att vända på skylten?

Inom andra sporter kan ju publik, domare, mottagare, figuranter, tävlingsledare m.fl. vara sådana du inte kan styra över och alltså måste träna hunden att de inte har någon betydelse för vad jag vill att hunden ska göra.

Mitt tips är att alltid försöka bära med dig att hunden ska lära sig och väl veta vad den ska göra oavsett vad omgivningen ger för signaler. Allt för att få ett säkrare, snyggare och mer stabilt utförande och för att du ska slippa bli nervös när du märker att mottagaren enbart är dryga metern lång och skyddsfiguranten är låghalt ;)