Carro, Ebba, Sid, Askari & Swiper

Carro, Ebba, Sid, Askari & Swiper

Carros artikelblogg

Den är den här bloggen jag uppdaterar när jag har några längre artiklar eller träningstips att komma med.

Min vardagliga träningsblogg finns på www.kontrollek.bloggagratis.se

20091020

Träningslogg framåtsändandePosted by Carro Sun, October 25, 2009 09:27:41
Askari fick träna riktningar och Swiper sändande till target och omvänt lockande/stå med huvudet och fokus framåt idag.

Askari var helt galen hela passet, det kändes lite som om han hade lämnat hjärnan hemma. Hade synlig leksak utlagd på plan vilket kanske var på tok för svårt för herrn. Körde med små targetplattor (snusdoselock) som låg på linje. Vi ställde upp mittemellan targetplattorna (med en bakom oss och en framför oss) och skickade ibland åt den ena och ibland åt den andra. Det gick bra. Sen rörde vi oss längre och längre ut från linjen mellan targetplattorna och det blev svårare. Men vi jobbar på och ska även plocka med oss övningen till leksaker, figuranter och godbitskålar, men då behöver jag medhjälpare.

Swiper var svår att få att jobba med mig idag. Han var väldigt fokuserad på allt runtomkring, t.ex. andra hundar som tränade på planen. Vi fick till några riktigt bra skick som belönades med lek och som alltid så fungerar leken jättebra i några repetitioner, sen känns det lite som att han tröttnar. Något flyt på det hela vill jag inte påstå att vi har, men det går bättre. Jobbade som sagt också med omvänt lockande när han höll huvudet framåt men mestadels med att jag ska kunna röra mig runt honom i alla positioner. Gick bättre än fartövningen, han kan ha varit trött efter ett träningspass med Susanne precis innan.

Till nästa gång: Swiper: sändande till target, vända upp framför och jobba med omvänt lockande där.
Askari: Riktningar, ingen leksak utlagd till en början. Försöka få andra situationer att jobba med övningen i.

20091013

Träningslogg framåtsändandePosted by Carro Thu, October 15, 2009 17:07:30
Mallepojkarna är hemma och har kvalitetstid med sina hussar den här veckan så det var träning med Swiper som stod på programmet idag.

Kände efter förra passet att det var dags att börja jobba lite med riktningar nu men upptäckte under passets gång att vi måste få bättre flyt på springandet till target innan vi kan lägga in fler targets.

Vi tränade utanför staketet vid stora planen och tanken var att använda hörnet som en extra hjälp. La ut en target längs ena långsidan och en target längs den andra och stod själv med Swiper i hörnet. Ett skick på ena targeten och direkt efter ett skick på den andra - inga andra kommandon än min kroppsriktning. So far so good. Direkt efter de här skicken hittade han dock en favorittarget. Jag vet inte riktigt vad som flög i mig sen för då sätter jag igång och hjälper honom genom att gå mot rätt target. Inte för att det hjälpte, men ändå - vilken onödig idé. Jag tror bara tålamod och lite envishet är det som gäller för att få honom att förstå det här, men först och främst som sagt mer ren targetträning.

Idén till att jobba med det här som en förkunskap fick jag från min sökkompis Sofia som körde den med sina hundar, fast då fick de targeta med framtassarna uppe på ett träd eller andra lodräta föremål. Jag kommer nog bara ha det här som en ren förkunskap att gå dit min kropp pekar. Det är en stor fördel att ha söktränade hundar som ju redan har fått jobba med detta, det gäller bara att de ska koppla att det är samma sak ;) Har tänkt träna färdigheten i andra situationer också, t.ex. hälsa på folk eller springa till leksaker.

Det var massor med hundar på appellplan, varav en tränade fågelapportering, och tikar som luktade smaskens var väl inte världens bästa förutsättning för nyinlärning heller. Det får jag ta på mig.

Vi gick till en parkering en bit bort och tränade framförgående/saktagående eller i stort sett bara vända upp framför och få belöning. Själva beteendet gick riktigt bra men belöningarna blev inte alls bra. Massor med löv på marken som också såg ut som korvbitar och han nosade och nosade utan att hitta. Eftersom jag inte gärna vill förstärka hans nosande plockade jag upp och gav godbitarna från handen istället när han inte hittade dem direkt, vilket såklart inte heller är bra. Mer träning på att bara vända upp och stå STILL med blicken framåt så kan jag placera godbitarna preciiis framför näsan på honom så han inte kan missa dem.

På vägen hem körde vi lite framförgående/saktagående på vägen och då kastade jag godisburken framför huvudet på honom. Det är nog en bra strategi, för den går ju inte att missta för ett löv.

Han lekte riktigt bra idag, men när jag bytte plats glömde jag leksaken så då blev det inte så mycket mer av med det, men innan dess lekte han kanon som sagt.

Till nästa gång: stå stilla med blicken framåt och tänka på en tydlig belöningsplacering. Mer springa-till-targetträning. Köra riktningsträning med godisburkar eller liknande nästa pass bara för att prova.

Vad är syftet?

Allmänt hundsnackPosted by Carro Fri, October 09, 2009 10:33:14
Jag har funderat en del på varför vi egentligen håller på och tränar och framförallt tävlar med våra hundar. Tankarna kommer då det känns som att många av mina vänner känner stora prestationskrav i sin hundträning och att det finns någon slags outtalad regel att man måste ut och tävla och gärna så snart som möjligt.

För mig är hunderiet en fantastisk hobby och jag tränar mest för att jag tycker det är så otroligt roligt! Tävlandet är för mig en motivationskälla och ett kvitto på att min träning gett resultat. Jag är en inbiten tävlingsmänniska och har alltid gillat att tävla, vad det än gäller, och att prestera högt. Jag älskar känslan av att utvecklas och känna att träningen går framåt och få kvitto på det i form av tävlingsresultat.

Men alla är inte som jag. För många är det själva träningen som är det roligaste och att tävla är mer någonting man gör för att andra tycker att man ska göra det. Man känner en press från träningskamrater att ge sig ut på tävlingsbanorna och när man gör det är det med enorm prestationsångest. Jag kan komma på mig själv med att puscha mina träningskompisar att anmäla sig till tävlingar, men egentligen är det ett ganska dumt beteende.

För vem är det som säger att man måste tävla? Jag upplever att en del känner att de har en så talangfull hund att det vore slöseri att inte tävla med den. Men hunden mår ju inte dåligt av att inte komma ut på tävlingsbanorna, den är nog minst lika lycklig som sin ägare av att bara få träna för att det är så himla roligt och uppskattar inte alls situationerna där föraren blir nervös och uppenbarligen mår dåligt.

Syftet med att tävla med sin hund måste väl ändå vara för att man själv vill det och tycker det är roligt. Om alla hade det som utgångspunkt skulle ingen rynka på näsan åt att någon ger sig ut och tävlar med "fel ras" eller startar fast de inte riktigt är klara, så länge de har kul och det blir en bra situation för hunden.

Jag kommer i fortsättningen försöka bita mig i läppen och inte vifta med tävlingskalendern så fort jag träffar mina träningskompisar nästa gång. Sen att jag tycker att Susanne, Sofie, Stina och Anne ska starta lydnaden med sina hundar, att både Åsa och Susanne ska komma ut och tävla sök snart igen och att Börnis ska sluta med att ranta vänstervarv och ge sig ut på appellplan istället, får jag hålla för mig själv i fortsättningen. Jag tror inte att alla de tillhör kategorin jag tog upp här i texten, men det är människor som jag titt som tätt tjatar på men som jag kommer sluta tjata på i fortsättningen. För motivationen att komma ut och tävla måste komma från en själv, även om jag mer än gärna uppmuntrar och sparkar i rätt riktning.

En parantes: En del drar sig ju för att tävla för att de tror att de inte klarar av det. Inte heller där tror jag överdriven puschning är den rätta taktiken, eftersom det kan resultera i prestationsångest som gör att ekipaget inte lyckas så bra på tävlingsbanan som de skulle kunna. Däremot måste vi bli bättre på att förstärka varandra och ge positiv feedback på träningen så vi kan få se fler ekipage ute på tävlingsbanan, för att de vill.

20091008

Träningslogg framåtsändandePosted by Carro Thu, October 08, 2009 16:46:02
Har tränat Askari och Swiper nere i hundstallet idag med blandade resultat för båda pojkarna.

Askari som mest har fått krypa på senaste tiden hade väldigt svårt för att fokusera bort från mig. Vi jobbade med saktagående/framförgående men det största fokuset blev på att få honom att jobba utåt överhuvudtaget. Allra bäst gick det inomhus i korridoren då han gick rakt och snyggt framför mig i alla möjliga riktningar. Problemet där var att han inte ville ta belöningarna som jag kastade, kan ha varit att han inte såg dem. Korkad belgare som han är gick han ändå fram och tillbaka, fram och tillbaka med glada steg, verkade inte riktigt trygg i miljön dock. Blev störd av folk som sprang i dörrar, hundar som skällde i stallet och hundar som duschades i duschrummet på sidorna. Nåväl.

Ute gick det sämre på ett sätt och bättre på ett sätt. Svårare att få honom samlad, han var ganska yvig i beteendet och flackade både åt höger och vänster samt mycket huvudrörelser. Beteendet är inte alls lika stabilt ute som inne, däremot blir han bättre på att bjuda på beteenden och jobba självsäkert och med större engagemang utomhus där det inte var lika mycket störningar nära. Fick till några bra rundor men jag måste börja lägga in några pass med fokus på riktningsförståelse.

Swiper gick riktigt bra idag, arbetsglädjen och fokuset var på topp och han jobbade intensivt hela passet utan att fastna i nos-modus en enda gång. Ett par gånger åkte näsan ner i backen men han släppte det snabbt.

Swiper fick träna saktagående, hålla fokuset framåt och fortsätta framåt efter klicket. Han fick vända upp frivilligt framför mig och ett par gånger belöning från handen för det. Sen fick han även börja röra sig bort från mig. Jag var ganska generös och belönade det mesta som innebar rörelse från mig och med fokuset bortåt. Var noga med att inte hänga upp mig på en specifik riktning (alltså mot en specifik punkt). Till en början såg han inte de kastade godbitarna som väl smälte ihop med underlaget, träningen gick betydligt snabbare framåt när jag bytte mot stora korvbitar. Swiper är ju inte någon korkad belgare som kan gå i hundra år utan någon annan belöning än att jag fortfarande rör mig.

Några punkter som jag tänkte på under dagens Swiperträning:
- Träna på asfalt! För en hund som är så inne i dofter som han är gräs med allt vad det innebär en fruktansvärt svår störning. Börja träna beteenden på asfalt eller inomhus och flytta sedan ut det på gräs när det börjar sitta.
- Kastade godbitar ska vara stora och väl synliga! Började med frolic idag och de såg han inte alls, bytte till stora korvbitar och träningen gick framåt i rasande takt. Dessutom behöver han inte nosa efter bitar han tydligt ser.
- Kasta först, klicka sen! Nu jobbar vi med att fortsätta framåt efter klicket.
- Koppel på (men släpandes i backen) för att övergången mellan saktagående och framförgående med koppel inte ska bli så stor. Om kopplet är på eller inte ska inte ha någon betydelse för beteendet.

Båda hundarna ska få börja träna riktningsförståelse (att gå dit min kropp pekar) eftersom jag tror det kommer underlätta saktaträningen att de har riktningen som en förkunskap sen tidigare. Dessutom tränar båda hundarna även sök och att gå dit min kropp pekar är en bra kunskap för dem även där. Så nästa pass blir det fokus på det, samt mer träning på att hålla blicken framåt trots att jag (och belöningarna!) står bakom.

Olika hundar - olika prioriteringar

Projekt: framåtsändandePosted by Carro Thu, September 17, 2009 11:16:14

De tre hundar jag kommer jobba med är curlyn Swiper, 4 år, mallen Askari, 3 år och mallen Sid, ca 4 månader. Alla hundar har olika utgångspunkt i personlighet och tidigare erfarenheter och jag har gjort en lista över hur jag ska prioritera framöver.

Swiper

Prio 1:
Omvänt lockande/frisignal/stadgepositioner
Värdeladda halsbandet och ladda när jag tar i halsbandet
Sändande till target
Bibehålla fronriktning

Prio 2:
Vända upp framför
Riktingsförståelse
Avståndsförståelse
Saktagående framför

Askari

Prio 1:
Bibehålla frontriktning
Saktagående framför
Riktningsförståelse
Vända upp framför

Prio 2:
Avståndsförståelse
Sändande till target

Sid

Prio 1:
Omvänd lockande
Värdeladda halsbandet och ladda när jag tar i halsbandet
Sändande till target
Vända upp framför

Prio 2:
Bibehålla frontriktning
Riktningsförståelse
Avståndsförståelse
Saktagående framför

Förkunskaper för framåtsändande

Projekt: framåtsändandePosted by Carro Thu, September 17, 2009 10:54:30

Framåtsändande är ett moment som ingår i både brukslydnaden, tävlingslydnaden, IPO:t och agilityn. I brukslydnaden har vi framförgående i appellen och lägre och framåtsändande i högre och elit. I lydnaden sändande till ruta och kon och i IPO:t framåtsändande med läggande. Oavsett vilken gren vi tävlar är det ett moment som kan ta mycket tid att lära in, framförallt framåtsändandet i brukset och lydnadens elitklasssändande som innehåller många delar och som dessutom kräver att hunden ska kunna växla mellan hög och låg intensitet i momentet.

Denna långa, snirkliga väg till ett perfekt framåtsändande kan underlättas massor med bra grundträning. Under hösten kommer jag jobba med just framåtsändande på tre olika hundar. Jag kommer främst fokusera på förkunskaper för framåtsändande. Som jag sagt tidigare så gör bra grundträning träningen roligare och effektivare och framåtsändande är ett sånt moment där det finns en hel uppsjö med förkunskaper man kan jobba med för att underlätta den "riktiga" träningen, alltså på själva grundfärdigheterna, delmomenten och momentträningen.

De förkunskaper jag kommer jobba med under hösten är:

Släppa från min sida och springa fort till target.

Ladda när jag håller i halsbandet.

Jobba bortvänd från mig och från belöningarna.

Hålla huvudet och fokus framåt.

Vända runt framför mig och hamna med rumpan mot mig.

Avståndsförståelse.

Riktningsförståelse.

Saktagående framför (faller kanske mer in under grundfärdigheter men är något jag kommer börja jobba med under hösten).

Jag kommer presentera förkunskaperna var och en för sig samt skriva träningsdagbok här i bloggen under kategorin "Projekt: framåtsändande".

Hantera nervositet

TräningstipsPosted by Carro Sun, September 06, 2009 15:16:45

Tävlingsträna mycket! Dra ihop ett gäng kompisar som får stå och studera när du tränar, träna många moment efter varandra, överträna momenten (svårare på träning, lättare på tävling) och träna så du vet att hunden KAN.

Framkalla nervositet på träning och träna på att prestera när du är nervös. Videofilma, träna på torget inne i stan när massa folk kan titta på, åk på stora tävlingar och träna vid parkeringen där du vet att mycket duktigt folk tittar etc.

Bestäm en tid för oro. Oroa dig så mycket du bara kan på allt du kan komma på vid en speciell tidpunkt (jag brukar ta i bilen på vägen till tävlingen). Oroa dig hela den tiden. när du sen kommer fram och kliver ur bilen så får du inte oroa dig längre. Om orostankar kommer så måste du tränga undan de, för du har redan haft din tid för oro och nu får du inte oroa dig något mer.

Fokusera på det du vill ha och inte det du inte vill ha. Tänker du "nu kommer vi tappa fokus" så kommer du garanterat tappa fokus, samma sak om du tänker "nu ska vi inte tappa fokus" (det blir som att säga: Tänk inte på grisar!

Eller tänk inte på clowner!

Tänk istället "nu ska vi hålla fokus", "nu ska vi prestera ett bra fritt följ", "nu ska vi ha kul!".

Fokusera på det du kan påverka och ödsla inte energi på det du inte kan påverka. Du kan inte påverka om du kommer bli uppflyttad, vinna eller få tior - det kan bara domaren påverka. Du kan inte påverka om tävlingsledaren har lagt fria följet nära publiken eller framåtsändandet mitt i värsta sörjan. Du kan inte påverka att du får start nummer ett, dina konkurrenters resultat, vilka dina konkurrenter är eller vilken domare som dömer. Och eftersom du nite kan påverka det är det dumt att hetsa upp sig över det.

Vänd negativa tankar (problem) till positiva (utmaningar). Några exempel:
Det är den grymt stränga domaren som dömer.
Spännande, undrar hur bra vår prestation kan matcha hans bedömning.
Du får start nummer ett.
YES, jag fick ett startnummer! Jag får vara med och tävla!
Din värsta konkurrent är med på tävlingen.
Vad bra att jag har konkurrenter, annars skulle det inte bli någon tävling. Tävlingsledaren har lagt fria följet bredvid publiken och framåtsändandet i den lerigaste änden av planen.
Spännande, hur bra har vi egentligen störningstränat?
Det har gått mycket vildsvin i spåret.
Då får vi se hur bra min hund och jag kan reda ut det här.

Dela upp tävlingen. Ska du tävla spår, så åk först ut i skogen med tanken "nu ska vi tävla spår". Sen tävlar ni uppletande. Sen åker ni till klubben och tävlar platsliggning och sen tävlar ni lydnad. Att vara nervös inför lydnaden ute i spårskogen är bäddat för trubbel. Du kan gärna dela upp lydnaden också. Nu tävlar vi fritt följ, nu tävlar vi inkallning, nu tävlar vi framåtsändande etc.

Man är nervös för att man vill prestera bra, så det är dumt att låta nervositeten hindra en från att göra det. Bättre att skapa förutsättningar för att ni ska kunna prestera trots nervositet och kunna hantera nervositeten så den inte hindrar er från att prestera.

Handtarget - tusen användningsområden

TräningstipsPosted by Carro Mon, August 24, 2009 18:26:35

Handtarget (att hunden sätter nosen mot din hand och antingen fryser eller gör upprepade duttar) är ett sånt beteende som jag inte vet hur jag skulle klara mig utan på mina hundar. Det är enkelt att lära in och jag hittar nya användningsområden varje dag, här kommer några exempel på vad man kan använda det till:

Inkallningsträning - hunden måste springa hela vägen in till mig och dutta i handen för att få belöning. Till skillnad från att hunden får springa hela vägen in och jag tar den i halsbandet för att få belöning är att här får hunden utföra ett beteende som den sedan tidigare är van vid att få belöning för och jag får en hund som kommer hela vägen intill mig när jag kallar på den.

Lämna av leksak - När hunden kan dutta nosen i handen och min öppna handflata blivit en tydlig signal för beteendet kan jag helt enkelt sätta fram handen när hunden har en leksak i munnen. De första repetionerna kommer hunden säkert släppa leksaken för att dutta men då tar jag helt enkelt bort handen och när hunden tagit upp leksaken igen så kommer handen fram igen. Samma som vid inkallningsträning så får jag här en hund som kommer hela vägen in till mig med leksaken och levererar av den vid min hand. Förberedande apporteringsträning!

Lämna av saker den hittar - Hundar hittar ofta saker ute i naturen som den gärna vill ha men som kanske inte alltid är så lämpligt. Kan hunden lämna av leksaker i min hand kan jag också använda targethanden för att få hunden att lämna av olämpligheter (dessa kan annars vara betydligt svårare att få ifrån hunden, det förbjudna är ju märkligt nog lite mer spännande).

"Be om lov" - Ut genom dörren, ut från bilen, hälsa på folk etc. Fram med handen, hunden får dutta och sen får den det den vill ha. Om hunden hittar något intressant på promenaden kan den få dutta och om det den vill ha är något den kan få (kotte, pinne, jaga fjäril, jaga löv etc.) så kan de få göra det, annars får den belöning från mig (hästbajs, rådjur, andra hundar etc.). En variant av skvallerträning med ett mer konkret beteende än bara kontakttagande.

Vid osäkerhet, rädsla - Ett exempel är när jag var och tittade på kossorna med Sid. Han blev helt stel i kroppen och kunde inte ta godis från mig när jag erbjöd honom, men när han fick dutta först tog han belöningen utan problem och vi kunde snart sitta och titta på kossorna helt avslappnat. Kraften av shaping!

I sökskogen - Hunden kommer in till mig från figurant och istället för att få en godbit för att komma in till mig på stigen så får den dutta och som belöning springa ut till figuranten på andra sidan.

Transport - Mellan moment, på stigen i söket, till startpunkter för övningar etc. Hunden får följa handflatan istället för att jag ska locka på den eller begära ett fritt följ.

Hälsa - Att hunden får dutta näsan i handen på andra är praktiskt både om hunden är osäker eller översocial. Den osäkra hunden känner igen situationen och kan på så sätt bli mer självsäker till att ta kontakt med främlingar medan den översociala hunden kan lugna ner sig i hälsandet när den får en uppgift hos den som den hälsar på. Hos den osäkra hunden tycker jag det här är en betydligt bättre metod än att locka hunden med godbitar till att ta kontakt, då det snarare förstärker det avvaktande beteendet. Dessutom har hunden alltid ett val att låta bli, vilket jag tycker är viktigt att den har.

Avledning - Om hunden skäller när det kommer gäster, vill springa efter cyklister/joggare, skäller på bilar som kör upp på infarten etc. så avleder jag det med att sträcka ut handen när hunden är tyst och tar kontakt med mig. I början vill jag tajma in targethanden innan retningen (bilen, cyklisten, joggaren) kommer fram. Skulle hunden redan börjat skälla eller vad det nu är så väntar jag tills den tystnar och vänder sig mot mig och erbjuder då targethanden som ett alternativ. Som vid skvallerträning blir bilen/cykeln/joggaren tillslut en signal för hunden att söka sig till mig och min utsträckta hand. Jag kan även "fuska" och låta hunden dutta när det är något jag inte vill att hunden ska upptäcka, det finns ju dagar då man inte har tid, ork eller tålamod att genomföra bra träning.

Hundmöten - Samma tanke som vid avledning, hunden får en uppgift som drar tankarna från den mötande hunden.

Targetöverföring - När hunden kan dutta/frysa på handen kan jag föra över targetbeteendet till andra saker, som plastlock, postit-lappar och liknande. Jag kan då använda beteendet även i andra situationer. T.ex. ett duttande på ett platslock i slutet av kontaktfälten, en frysning på postit-lapp när jag lär in vittringsdiskriminering, en snabb dutt på ovansidan av konen etc. För mig finns det många fördelar med att lära in handtargeten först, det är lättare att träna och du undviker att få in mycket skräp i beteendet. Det är lätt att tajma borttagandet av handen när det blir fel (t.ex. hunden börja slicka eller bita) men inte lika lätt att ta bort en extern target snabbt med bra tajming.

Jag har filmat när Sidden gör sina nosduttar men redigeringen krånglar, så håll till godo för en film.

« PreviousNext »